Folkhälsopolitikens utveckling i Sverige
Svenskarnas hälsa har stadigt blivit bättre i Sverige de senaste århundradena. Medellivslängden har fördubblats jämfört med för 250 år sedan och kunskapen om hur man skyddar sig från och botar sjukdomar, samt hur man behåller en god hälsa långt upp i åldrarna har stigit kontinuerligt. Hur stor del har folkhälsopolitiken i detta? Definitivt en hel del, men även andra faktorer har haft stor betydelse, som till exempel en stadigt förbättrad ekonomi under 1900-talet, en högre utbildningsnivå hos befolkningen, rösträtt och fler kvinnor på arbetsmarknaden. Den förbättrade folkhälsan har alltså inte enbart att göra med folkhälsopolitiken, utan är även resultatet av samhällsutveckling och politik förd på andra områden samt forskning och teknisk utveckling.
Många olika myndigheter i Sverige har haft ansvaret för folkhälsofrågan, som ibland även delats upp på flera myndigheter som till exempel alkoholkommissionen som bildades efter Sveriges inträde i EU. Idag heter den övergripande myndigheten för folkhälsofrågor i Sverige kort och gott Folkhälsomyndigheten. Den grundades 2014 genom en sammanslagning av de två dåvarande myndigheterna Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet.
1700-talet – intresset för folkhälsan väcks
Under 1700-talet började makten för första gången på allvar intressera sig för befolkningens hälsa. Skälen var inte bara omtanke och medmänsklighet, man insåg helt enkelt att friska arbetare kunde arbeta mer, bättre och längre och därför blev det viktigare att man fick stopp på sjukdomar och hungersnöd. Dessa idéer kom från merkantilismen, som nu gjorde sitt intåg i Sverige och gjorde intryck även på kungamakten. På 1700-talet grundades också Tabellverket, som var en föregångare till Statistiska Centralbyrån, SCB. Tack vare Tabellverkets journaler och liggare gavs nu en bättre överblick av befolkningens hälsa, hur medellivslängden såg ut i olika områden, vad människor dog av osv. Detta blev guld värt och låg till grund både för dåtida och framtida folkhälsoinitiativ från kungen och senare staten.
Hälso- och livsstilsråd från läkare vid den här tiden påminner i många fall om de vi får oss till livs idag, till exempel framhålls vikten av en bra kosthållning och regelbunden motion. Andra råd, som vikten av tobaksrökning för att bli av med kolik och hjälpa matsmältningen kanske känns mer gammalmodiga.
1800-talet – Medicinsk utveckling och utbyggnad av hälsoväsendet
Stora framsteg gjordes inom medicinsk forskning under 1800-talet. Man lärde sig mer om infektioner och hur de kunde stoppas med karbolsyra och man insåg allt mer vikten av god hygien vid hälso- och sjukvård. Från detta var det inte långt att dra slutsatsen att hygienen var viktig även i människors hem, något som man började informera och försöka sprida kunskap kring. Alkoholen sågs också som ett hot mot folkhälsan och lagstiftningen skärptes kraftig på detta område under 1800-talet.
Mot slutet av århundradet infördes även krav på utbildade barnmorskor i varje socken, för att komma till rätta med den extremt höga spädbarns- och barnadödligheten. Mer än vart femte barn under fyra år dog vid den här tiden. Kom man över fem år hade man dock goda chanser att leva ganska länge. Så att bli bättre på barns hälsa var av största vikt för att befolkningen skulle växa och blir större, något som också skedde.
1900-talet – Folkhälsopolitik i Folkhemmet
Den medicinska utvecklingen nådde nya framsteg under 1900-talet och vaccinet uppfanns. Massvaccinationer mot smittkoppor utfördes på befolkningen, vilket hade stor effekt på smittspridningen. Med folkhemmets födelse såg många nya institutioner dagens ljus, bland annat hälsovårdsnämnder i varje stad. Man gjorde fortsatt stora satsningar på barnavård och de nya distriktssköterskorna gick i täten i kampen mot tuberkulosen, som var den nya folksjukdomen.
Under 1900-talet kunde man man även skönja ett växande intresse för sociala skillnader i hälsa, något som låg till grunden för det idag uttalade målet att folkhälsopolitiken ska vara jämlik och rättvis. Efter 1945 skedde en stor utbyggnad av hälso- och sjukvården och de social skyddsnäten byggdes upp. Kemoterapi, penicillin och en rad andra läkemedel hade stor effekt på att bekämpa sjukdomar. Folkhälsopolitiskt var kanske de utökade lagarna om arbetarskydd och arbetsmiljö det som hade störst effekt, i kombination med en fortsatt strikt alkoholpolitik.
Folkhälsopolitik i Sverige idag och framtida utmaningar
Senare tiders folkhälsopolitik har framför allt varit inriktad på tobaksrökning, som är ett av de största folkhälsoproblemen idag. Tobaksrökning har förbjudits i offentliga lokaler och de flesta politiker tycks överens om att ytterligare restriktioner måste till vad gäller rökning i offentligheten. Som alltid när det gäller folkhälsopolitik förvandlas ofta denna diskussion till en fråga om hur mycket staten ska lägga sig i vad enskilda medborgare gör. Folkhälsopolitik blir ofta kontroversiell och hett politiskt stoff, trots att lagstiftaren ”menar väl” och bedriver folkhälsopolitik ”för folkets bästa”. I grunden handlar det ju om hur mycket staten ska lägga sig i den enskildes förehavanden.
Även övervikt och kosthållning är en fråga som länge varit aktuell och som kan bli ett allt större problem i framtiden. Denna fråga är om möjligt ännu känsligare än den om rökning, till exempel om man ska förbjuda vissa typer av livsmedel, eller kanske införa högre skatter på socker och andra onyttiga ämnen. De flesta folkhälsopolitiska initiativ blir först ganska illa mottagna av stora grupper människor, men har också en tendens att accepteras och till slut också uppskattas av många, som när man förbjöd rökning på krogen till exempel.
Individens eget ansvar
Värt att notera är att folkhälsopolitiken i Sverige har gått från breda reformer och förbättringar av hälso- och sjukvård, till att mer fokusera på beteenden hos befolkningen och vad den enskilde själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Till exempel skulle det kunna ha en positiv effekt på folkhälsan att införa sex timmars arbetsdag, men med den påverkan näringslivet har på politiken är det antagligen inte möjligt för en sittande regering att på allvar ta itu med den frågan. Detta går som en röd linje genom folkhälsopolitikens historia och visar att det krävs stark politisk vilja och ihärdighet för att på riktigt driva igenom förändringar och förbättra folkhälsan.
Länkar till Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter
Folkhälsomyndigheten hittar du på www.folkhalsomyndigheten.se Hos dem kan du läsa mer om folkhälsopolitikens historia i Sverige och hur folkhälsopolitiken bedrivs i Sverige idag. Här följer även en lista med länkar till andra myndigheter och departement som på ett eller annat sätt kan knytas till folkhälsa: